Juridik
"läran om rättsreglernas tolkning  & tillämpning"

Tips!

Använd sökfunktionen "ctrl + F" för att hitta rätt snabbare.

Grundlagarna

Det är grundlagarna som dikterar
hur Sverige ska styras!

- Regeringsformen
- Tryckfrihetsförordningen
- Yttrandefrihetsgrundlagen
- Successionsordningen

Allmänna domstolar

Tingsrätten (48st)
          v
Hovrätten (6st)
          v
Högsta domstolen (1st)

Förvaltningsdomstol

Förvaltningsrätten
          v
Kammarrätten
          v
Högsta förvaltningsdomstolen

Domstolarna räknas upp i herarkisk ordning, där tingsrätten i de allmänna domstolarna är första anhalt. Överklagan sker sedan till hovrätten och sist till Högsta domstolen.

Prövningstillstånd krävs för att mål ska bli prövade i övre instans. Om ett prövningstillstånd avslås i hovrätten går beslutet att överklaga till Högsta domstolen som då förvisar ärendet för prövning till hovrätten. Anledningen till att Högsta domstolen beviljar ett prövningstillstån, antingen hos sig eller hos hovrätten, beror på om det saknas vägledande avgöranden och det då är till nytta för sammhället att få en specifik fråga prövad.

Anledningen till att Högsta domstolen skrivs med stor bokstav (H) är för att det endast finns en och det betraktas därmed som ett namn.
Tingsrätterna i landet har egna olika namn beroende på vilken stad eller ort de ligger i, som tillexempel Solna tingsrätt och Malmö tingsrätt. Ordet tingsrätt skrivs därmed med liten bokstav.
Hovrätterna har fått sina namn utefter vilka landsdelar de ligger i. Vissa landsdelar har delats upp i två jurisdiktioner som tillexempel Övre- och Nedre Norrlands. Områdena för vilka domstolarna har sitt "upptagningsområde" kallas för domkrets.

Vid tvister hålls rättegången där svaranden/bolaget har sitt säte.
Vid brottmål hålls rättegången där brottet har begåtts. 

Specialdomstolar

Arbetsdomstolen           
Mark & miljödomstolen
Hyresnämnden               
Patent & marknadsdomstolen
Migrationsdomstolen   
Tryckfrihetsdomstolen
Vattendomstolen           
Försvarsunderrättelsedomstolen

Rättskällor

"Den juridiska metoden"

Lag - Sveriges författningssamling, SFS
Prejudikat - Vägledande avgöranden, tidigare domar från Högsta domstolen, NJA
Doktrin - Det skrivna ordet, av doktorer, advokater och forskare.
Sedvana - Handelsbruk, sedlig praxis, oskrivna gängse regler.

När man gör en rättsutredning är det viktigt att man definerar det juridiska problemet. Efter det måste man finna och tolka aktuellt lagrum som ska tillämpas och se om det stödjer ens ståndpunkt, därför är det viktigt att söka i förarbetena till en lag för att förstå vad lagstiftarens syfte till att stifta lagen var. 
Att söka vägledning från tidigare domar, helst prejudikat; NJA, är av yttersta vikt för att fastställa om Högsta domstolen, eller underinstanserna, redan tagit beslut i liknande mål och vad utgången då blev. Detta är ett viktigt moment då fler aspekter av tolkning kan dyka upp och utgången ibland kan skilja sig från hur man själv hade uppfattat och tolkat lagen.  
Det skrivna ordet, av experter inom området, bör presenteras för domstolen, för att sprida kunskap, förståelse och kanske belysa nya upptäckter, studier eller rapporter som ännu inte har gett kraft för en lagändring eller prejudikat. 
Slutligen bör man granska sedvanan inom branschen eller det sammanhang målet rör. Exempelvis för att utesluta ett kontraktsbrott vid tvistemål om det visar sig vara allmänt känt och brukligt inom branschen att man gör på ett visst sätt av effektivitetsskäl och därför är vad man borde ha räknat med. 

Rättsfakta & Rättsföljd

"Rättsfakta är de faktiska omständigheter som föreligger i fallet och som har juridisk relevans"
"Rättsföljd innefattar de rättsliga konsekvenser som inträffar om vissa rättsfakta är uppfyllda"

OM....., så..... -regeln!
Ex. Om man begår grov stöld, blir man dömd till fängelse!

Om = rättsfakta/rekvisit
Så = rättsföljd

Ska = rättsregel
Bör = moral/etik
Brukar = tradition

Civilrätt

Definition: Civilrätt även kallad privaträtt, rör förhållanden mellan enskillda,
privat- och juridiska personer... så kallade privata rättssubjekt!

¤ Arbetsrätt  ¤ Associationsrätt  ¤ Familjerätt 
¤ Avtalsrätt   ¤ Skadeståndsrätt  ¤ Fordringsrätt
¤ Köprätt       ¤ Fastighetsrätt   

Offentlig rätt

Definition: Offentlig rätt rör förhållanden mellan stat och människa. Den reglerar myndigheternas roll gentemot folket samt myndigheters interna relationer!

¤ Straffrätt      ¤ Migrationsrätt        ¤ Miljörätt
¤ Skatterätt    ¤ Förvaltningsrätt    ¤ Statsrätt
¤ Socialrätt     ¤ Processrätt

God Advokatsed

Titeln advokat är en skyddad titel som man endast kan få genom att först blivit jurist (4,5 års studier) sedan praktiserat minst 3 år (innom någon typ av juridisk verksamhet) och därefter klarat inträdesprovet hos advokatsamfundet.

Advokatsamfundet har på sin hemsida publicerat en lista om vägledande regler om god advokatset. Reglerna beskriver hur en advokat ska uppträda, vilka skyldigheter och ansvar advokaten har gentemot sin klient och gentemot samhället. Se listan här!

En jurist står inte under samma ansvar och krav som en advokat, men om juristen arbetar på en advokatbyrå förutsätts att denna följer advokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed. Skulle juristen fela är det Principalen (advokaten som är ansvarig för juristen på byrån) som ställs till svars för händelsen inför diciplinnämnden. Därmed är det viktigt att advokaten utför tillsyn, granskar juristernas arbete och i det förlängda steget kan lita på sina jurister.

Sveriges statsskick

¤ Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen

¤ Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen

¤ Ceremoniell makt
Konungen/rikets statschef

¤ Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna

¤ Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen

¤ Administrativ indelning
Staten
Län
Region (f.d. Landsting)
Kommuner

¤ Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och inrikes tidningar
Svensk författningssamling

Förkortningar inom juridiken

SFS  - Svensk Författningssamling
SOU - Statens Offentliga Utredningar
NJA  - Nytt Juridiskt Arkiv
SCC  - Sthlms Handelskammares Skiljedomsinstitut
VGA  - Vägledande God Advokatsed
SBR  - Sv. Byggnadsingenjörers Riksförbund
ÖGR - (8% enheter) över gällande referensränta
SKBR - Skuldebrev

Ord inom juridiken att ha koll på

Exekutionstitel "Dom"
Dispositiv
Indispositiv
Skiljeklausul
Tredskodom